Det här är en blogg om mig och mitt liv. Eller mitt icke-liv, kanske jag borde skriva.

Jag har kommit till insikten om att jag aldrig kan få tillbaka mitt liv, och jag har valt att "gilla läget". Inte så att jag accepterar det, men att jag ändå "finner mig i det", just bara för att jag inte har något annat val.

Mitt liv slogs fullständigt i spillror, till följd av felaktiga beslut (och lögner) från kommunens tjänstemän, för ca 15 år sedan. Skadorna som följde av det är närmast oöverskådliga.

Jag har aldrig varit kriminell eller missbrukat. Jag försöker tvärtom, och alltjämt, att vara en bra medmänniska. Ändå är jag - till följd av kommuntjänstemännens agerande - inte välkommen i samhället.

Det enda man inte har lyckats rasera är min självkänsla. I övrigt äger jag i princip inte ens kläderna på kroppen.

Jag bestämde mig tidigt för att inte dra på mig någon offerkofta eller bli bitter. Det beslutet har bokstavligt talat räddat livet på mig.

Det sägs att ca 1.5 miljarder människor lever på under en dollar om dagen. Jag är en av dem. Skillnaden mellan mig och mina olyckskamrater är att de lever i utvecklingsländer, medan jag bor i Uppsala.

Jag har ingen föreställning om att det jag skriver i den här bloggen ska förändra något i mitt liv. Bloggen får istället stå som mitt testamente, och i bästa fall kanske den kan hjälpa och rädda andra som ev. råkar ut för samma övergrepp som jag har gjort.

Mail: rapportfranverkligheten@gmail.com